Hur går kriget i Ukraina idag?

Kriget i Ukraina fortsätter med hög intensitet på flera nivåer samtidigt. Ryssland genomför massiva anfall mot ukrainska städer och energiinfrastruktur, medan Ukraina svarar med drönarattacker långt in på ryskt territorium. Längs frontlinjen i öst förs ett utnötningskrig där båda sidor försöker bryta den andras uthållighet.

De senaste dygnen har präglats av nya ryska attacker mot Kyiv och nordöstra Ukraina. Flera civila har dödats och en mödra- och förlossningsklinik har skadats i bombningarna, enligt Reuters rapportering. Samtidigt har ukrainska drönare slagit mot ryska raffinaderier, en elektronikfabrik och andra industrimål långt bakom fronten, vilket visar att kriget i allt högre grad förs på djupet inne i Ryssland.

Kriget har pågått sedan den 24 februari 2022 och befinner sig nu i en fas där uthållighet och förmågan att slå mot motståndarens bakre system blivit minst lika viktigt som markstriderna vid fronten.

Vad händer i Ukraina just nu – senaste nytt

Viktiga insikter om nuläget

• Kriget har pågått sedan 24 februari 2022 – i över tre år – och är fortsatt ett storskaligt utnötningskrig.
• Ryssland genomför samtidigt offensiver i öst och attacker mot energiinfrastruktur i hela Ukraina.
• Ukraina svarar med drönarattacker mot ryska raffinaderier, oljedepåer och fabriker långt från fronten.
• Strömavbrott har rapporterats i åtta ukrainska regioner till följd av de ryska angreppen.
• Experter beskriver kriget som allt mer en konflikt om uthållighet, där båda sidor försöker slå ut den andras bakre system.
• Ukrainska styrkor uppges ha genomfört framgångsrika motanfall i vissa sektorer, bland annat kring Lyman.
• Läget vid fronten beskrivs som svårt för Ukraina på flera håll på grund av Rysslands numerära och materiella övertag.

Snabbfakta om kriget

Faktum	Detalj
Krigets början	24 februari 2022 – Rysslands storskaliga invasion inleddes
Krigets längd	Pågår fortfarande – mer än tre år efter invasionen
Aktörer	Ryssland (angripare) mot Ukraina (försvarare)
Sveriges roll	Sverige har gett omfattande militärt och humanitärt stöd, samt gått med i Nato
Status	Aktiv krigföring med pågående strider längs flera fronter
Huvudriktning öst	Hårdast tryck kring Donetsk-området och axeln Slovjansk–Kramatorsk

Var står frontlinjen – hur ser kartan över kriget i Ukraina ut?

Var i Ukraina pågår de hårdaste striderna just nu?

De hårdaste striderna utkämpas i östra Ukraina, särskilt i Donetsk-regionen. Flera källor beskriver att Ryssland fortsätter offensiva försök mot området kring Slovjansk–Kramatorsk, vilket analytiker ser som ett prioriterat mål för Moskva. Enligt BBC:s bevakning har Ryssland koncentrerat sina ansträngningar till denna axel.

Samtidigt uppger ukrainska källor att egna styrkor har genomfört framgångsrika motanfall i vissa sektorer, bland annat kring Lyman. Enligt vissa bedömningar har Ukraina avancerat i tre regioner medan ryska attacker har stannat upp lokalt, rapporterar RBC Ukraine. Läget på stora delar av fronten beskrivs ändå som svårt för Ukraina, särskilt där Ryssland har numerärt och materiellt övertag.

Vilka områden är ockuperade respektive kontrolleras av Ukraina?

Ryssland kontrollerar stora delar av Donetsk- och Luhansk-regionerna i öst, samt områden i södra Ukraina inklusive delar av Zaporizjzja- och Cherson-regionerna. Ukraina kontrollerar fortfarande storstäder som Kyiv, Lviv, Odessa och Charkiv, även om samtliga utsatts för upprepade attacker. Krimhalvön, som Ryssland annekterade redan 2014, är fortsatt under rysk kontroll.

Hur har frontlinjen förändrats under krigets gång?

Frontlinjen har förändrats dramatiskt sedan invasionens första dagar 2022. Efter den inledande ryska framryckningen mot Kyiv, som stoppades, flyttades stridernas tyngdpunkt till östra och södra Ukraina. Under 2023 genomförde Ukraina en motoffensiv som återtog vissa områden, men sedan dess har kriget i hög grad stannat av till ett positionskrig med begränsade förflyttningar. De senaste månaderna har Ryssland återtagit initiativet på flera håll, medan Ukraina fokuserar på att försvara befintliga linjer och slå mot rysk logistik på djupet.

Hur går kriget enligt experterna?

Hur bedömer militärexperter krigets utveckling?

Analytiker hos flera internationella medier beskriver att Ryssland fortfarande försöker nå ett avgörande i öst, men att framryckningen är långsam och kostsam. Enligt Le Mondes bevakning har den ryska offensiven inte lyckats bryta igenom de ukrainska linjerna på något avgörande sätt, trots ett konstant tryck. BBC rapporterar att Rysslands framsteg mäts i hundratals meter snarare än kilometer på de flesta håll.

Vad säger experterna om Rysslands offensiv och Ukrainas försvar?

Experter pekar på att Ukrainas försvar är hårt pressat men inte brutet. Den ryska strategin har skiftat från breda offensiver till mer koncentrerade anfall mot specifika mål, särskilt kring Slovjansk och Kramatorsk. Ukrainas försvar har samtidigt visat förmåga till taktiska motanfall, vilket setts bland annat vid Lyman. En avgörande faktor är den ukrainska drönarkapaciteten, som gör det möjligt att störa ryska försörjningslinjer och slå mot mål långt bakom fronten.

Vilka trender präglar kriget just nu?

En tydlig trend är att kriget förs på flera nivåer samtidigt: markstrider vid fronten, attacker mot energiinfrastruktur, och drönar- och robotangrepp djupt inne på båda sidors territorium. Enligt The Guardians analyser har konflikten blivit allt mer en fråga om industriell och teknologisk kapacitet snarare än traditionella markoffensiver. Båda sidor investerar tungt i drönarteknik och långräckviddiga vapensystem.

Hur påverkas Ukraina av attacker mot energiinfrastrukturen?

Hur påverkar strömavbrott det ukrainska samhället?

Strömavbrott har rapporterats i åtta ukrainska regioner efter ryska angrepp, enligt RBC Ukraine. Detta är en del av en längre strategi där Ryssland försöker pressa Ukraina genom att slå ut elförsörjning och civil uthållighet. För civilbefolkningen innebär strömavbrotten att vattenförsörjning, uppvärmning och sjukvård påverkas direkt, särskilt under vintermånaderna.

Vilka konsekvenser får attackerna mot elnätet för civilbefolkningen?

Attackerna mot elnätet drabbar inte bara hushåll utan också sjukhus, skolor och annan kritisk samhällsservice. Flera källor beskriver att attacker mot tankstationer, köpcentrum, lager och transportnav har ökat, vilket stärker bilden av en bredare kampanj mot infrastrukturen. Le Monde och FAZ rapporterar att den ryska strategin syftar till att skapa en humanitär kris som underminerar det ukrainska samhällets motståndskraft.

Hur hanterar Ukraina dessa attacker?

Ukraina har utvecklat system för att reparera skadad infrastruktur snabbt och har också genomfört egna drönarattacker mot ryska raffinaderier och oljedepåer som ett svar. Dessa angrepp har enligt Reuters rapporter skadat rysk energiinfrastruktur och satt press på Rysslands bakre logistik och bränsleförsörjning. Strategin är att kombinera försvar vid fronten med djupanfall mot rysk industri och energisektor.

Vad betyder de senaste händelserna för krigets fortsatta utveckling?

Vad utmärker krigsåret 2024 och 2025 hittills?

Kriget har under 2024 och 2025 präglats av en övergång till utnötningskrig där båda sidor fokuserar på att slå ut motståndarens infrastruktur och logistik. Ryssland har fortsatt att trycka på i öst med koncentrerade offensiver, medan Ukraina har satsat på drönarteknik och precisionsslag mot ryska industrimål. De tyska medierna Tagesschau och FAZ rapporterar att kriget har fastnat i ett långsamt positionskrig med få territoriella förändringar.

Kan kriget ta slut snart eller fortsätter det länge?

Det finns inga tecken på ett omedelbart slut på kriget. Experternas prognoser pekar på att konflikten kommer att fortsätta under överskådlig framtid, även om omfattningen kan variera. De ryska offensiverna är långsamma och kostsamma, och Ukraina visar ingen vilja att ge upp territorium. Båda sidor verkar förbereda sig för en långvarig konflikt där uthållighet blir den avgörande faktorn.

Hur påverkar omvärldens stöd krigets riktning?

Omvärldens stöd, särskilt från EU och Nato, har varit avgörande för Ukrainas förmåga att fortsätta försvaret. Sveriges Nato-medlemskap och det militära och humanitära stödet från svensk sida är en del av detta bredare engagemang. Samtidigt pekar analytiker på att stödet måste vara långsiktigt för att Ukraina ska kunna upprätthålla sitt försvar. Förändringar i det politiska landskapet i västvärlden kan komma att påverka krigets riktning framöver.

Hur har kriget utvecklats under den senaste tiden?

1. 24 februari 2022 – Ryssland inleder storskalig invasion av Ukraina från flera håll.
2. Mars 2022 – Svenska medier producerar de första analyserna med experter som Joakim Paasikivi från Försvarshögskolan.
3. 12 april 2023 – SVT publicerar rapportering från krigets verklighet med starka bilder.
4. 27 november 2024 – SVT:s direktrapport uppdateras med nya uppgifter – kriget fortsätter med hög intensitet.
5. 2025 – Kriget fortsätter med kontinuerliga strider. SVT uppdaterar direktrapporten i augusti 2025.
6. Idag – Kontinuerliga strider, energikrigföring och ukrainska drönarattacker djupt inne i Ryssland.

Vad är bekräftat – och vad är fortfarande osäkert?

Bekräftad information	Information som är osäker eller obekräftad
Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022 – detta är väldokumenterat och obestritt	Exakta frontlinjer och trupppositioner i realtid – militära uppgifter är ofta svåra att verifiera oberoende
Kriget pågår fortfarande enligt samtliga stora nyhetskällor	Antal förlorade soldater och civila offer – siffror varierar beroende på källa
Sverige stödjer Ukraina militärt och humanitärt, vilket bekräftats av regeringen och rapporterats i svenska medier	Framtida utveckling av kriget – experters prognoser är spekulativa till viss del
Det förekommer attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur som orsakar strömavbrott	Specifika händelser kring enskilda strömavbrott kan vara svåra att verifiera oberoende

Vad innebär kriget i ett större perspektiv?

Kriget i Ukraina har förändrat säkerhetsläget i hela Europa. Sveriges beslut att gå med i Nato är en direkt följd av Rysslands invasion och det försämrade säkerhetsläget i Östersjöområdet. Kriget har också lett till omfattande sanktioner mot Ryssland och ett historiskt militärt och humanitärt stöd till Ukraina från västvärlden.

Attackerna mot energiinfrastruktur och civila mål har gjort kriget till en humanitär katastrof med miljontals på flykt. Samtidigt har konflikten drivit på en teknologisk utveckling inom drönarkrigföring och precisionsvapen som förändrar synen på modern krigföring. Krigets utveckling följs noggrant av både militära analytiker och det svenska försvaret, eftersom utgången direkt påverkar säkerhetsordningen i Europa.

Vilka källor ligger till grund för rapporteringen?

Rapporteringen om kriget i Ukraina bygger på flera etablerade nyhetskällor och oberoende experter. Nedan listas de viktigaste som använts för denna artikel.

• SVT Nyheter – Public service-medie med direktrapportering från kriget. Primär källa för senaste nytt och löpande uppdateringar om händelseutvecklingen.
• Reuters – Internationell nyhetsbyrå med omfattande rapportering från Ukraina och Ryssland. Används för verifierade nyhetsuppgifter om bland annat attacker mot civila mål.
• Kyiv Independent – Oberoende ukrainsk engelskspråkig nyhetstidning med detaljerad rapportering om drönarattacker och militär utveckling.
• BBC Russian – BBC:s ryskspråkiga redaktion med analys av frontlinjen och rysk krigföring.
• Le Monde – Fransk dagstidning med djupgående analyser av krigets strategiska utveckling.
• The Guardian – Brittisk tidning med rapportering om krigets humanitära och militära aspekter.

Kriget har utvecklats till en drönar- och uthållighetskonflikt, där båda sidor försöker slå mot motståndarens bakre system snarare än att bara vinna mark vid fronten.

– The Guardian, analys av krigets utveckling

Den ryska strategin mot Ukraina handlar i allt högre grad om att slita ut civil infrastruktur för att skapa politisk och social press.

– Le Monde, analys av rysk krigföring

Sammanfattning – hur går kriget i Ukraina idag?

Kriget i Ukraina är fortsatt intensivt och förs på tre nivåer samtidigt: ryska anfall mot städer och energiinfrastruktur, ukrainska drönarattacker mot ryska mål långt bakom fronten, och ett utnötningskrig längs frontlinjen i öst. Ryssland trycker på kring Slovjansk–Kramatorsk men framryckningen är långsam och kostsam. Ukraina svarar med drönarattacker mot rysk industri och försöker samtidigt hålla frontlinjen. Strömavbrott i åtta regioner visar hur allvarlig situationen är för civilbefolkningen. Kriget visar inga tecken på att närma sig ett slut. Läs mer i vår analys Kriget i Ukraina – lägesanalys.

Vanliga frågor om kriget i Ukraina

Hur länge har kriget i Ukraina pågått?

Kriget har pågått sedan den 24 februari 2022, då Ryssland inledde en storskalig invasion av Ukraina från flera håll.

Vad är den vanligaste typen av attack som Ukraina utsätts för idag?

Enligt rapporteringen är kriget fortsatt storskaligt med strider längs flera fronter, samtidigt som attacker mot infrastruktur och energianläggningar utgör en central del av krigföringen.

Hur påverkar kriget Sverige?

Kriget har lett till att Sverige gått med i Nato samt gett omfattande militärt och humanitärt stöd till Ukraina. Säkerhetsläget i Sverige påverkas direkt.

Var kan jag se en karta över fronten i Ukraina?

Interaktiva kartor från etablerade nyhetsmedier som SVT och internationella källor som ISW ger en bild av frontlinjen och aktuella stridsområden.

Vilka är de viktigaste källorna för att följa kriget?

SVT Nyheter och Reuters är bland de mest tillförlitliga källorna. Internationellt brukar ISW och FN ses som tillförlitliga komplement.

Varför attackerar Ryssland Ukrainas elnät?

Attackerna mot energiinfrastruktur är en medveten strategi för att bryta civilbefolkningens motståndskraft och skapa politisk press mot den ukrainska ledningen.

Kan Ukraina vinna kriget?

Experter är oense om krigets slutliga utgång. Mycket beror på omvärldens fortsatta stöd och Ukrainas förmåga att upprätthålla sitt försvar över tid.

Hur många har dödats i kriget?

Exakta siffror är svåra att verifiera oberoende. Båda sidor rapporterar om stora förluster, men tillförlitliga sammanställningar saknas från oberoende håll.

Vad innebär Sveriges Nato-medlemskap för kriget?

Sveriges Nato-medlemskap är en direkt följd av Rysslands invasion och stärker försvarsalliansens närvaro i Östersjöområdet, vilket påverkar den säkerhetspolitiska balansen.

Finns det några fredssamtal just nu?

Diplomatiska processer förekommer men inga konkreta fredsförhandlingar som lett till resultat har rapporterats under den senaste tiden.