Physical Address
304 North Cardinal St.
Dorchester Center, MA 02124
Physical Address
304 North Cardinal St.
Dorchester Center, MA 02124

Få svenska rättsfall har skapat så många rubriker och så lite klarhet som styckmordsfallet, och 1999 kom journalisten Per Lindebergs bok Döden är en man – ett verk som granskade fallet och mediernas roll i att forma en berättelse om två skyldiga män. För den som minns tidningsrubrikerna från 1980‑talet är boken en påminnelse om att verkligheten ofta är mer komplex än rubriken antyder.
Utgivningsår: 1999 · Författare: Per Lindeberg · Förlag: Fischer & Co · Ämne: Styckmordsrättegången (Catrine da Costa‑fallet)
Faktaöversikten nedan sammanfattar bokens viktigaste uppgifter.
| Attribut | Detalj |
|---|---|
| Boktitel | Döden är en man |
| Författare | Per Lindeberg |
| Utgivningsår | 1999 |
| Förlag | Fischer & Co |
| Ämne | Styckmordsrättegången (Catrine da Costa‑fallet) |
| ISBN (inbunden) | 9789180536035 |
| Andra utgåvor | Pocket, ljudbok |
Med en handfull nyckeluppgifter på plats blir det tydligt att bokens värde inte ligger i antalet sidor, utan i dess ifrågasättande av en etablerad sanning.
Per Lindeberg är den svenske journalisten och författaren som ligger bakom Döden är en man (Bokus). Hans bakgrund som undersökande journalist gav honom verktygen att granska ett av Sveriges mest omdebatterade rättsfall, där han grävde djupare än vad som tidigare gjorts i fallet med Catrine da Costa (Legimus).
Hans arbete med boken ledde till en stämning för förtal, vilket ytterligare befäste hans roll som en kontroversiell röst i det svenska rättssammanhanget.
Förutom Döden är en man har Lindeberg skrivit Döden är en man: styckmordet, mediemyten och rättsprocessen – en uppdaterad utgåva som granskar fallet i ljuset av ny information (Bokus).
Lindebergs roll som grävande journalist är central: boken är inte en neutral sammanställning utan ett aktivt ingrepp i en pågående rättslig och medial strid.
Döden är en man är en granskning av styckmordsrättegången från 1984, där två läkare friades från styckmordet på Catrine da Costa men ändå ansågs skyldiga i medierna (Legimus).
Boken beskriver hur de två läkarna – Obducenten och Allmänläkaren – friades i domstol men förstördes av massmedias bevakning. Lindeberg visar hur berättelsen om de två onda männen växte fram (Legimus).
Den visar hur medierna skapade en myt om två onda män, och hur boken utmanade den etablerade bilden av fallet (Legimus).
Medan rättegången friade de åtalade, dömde medierna dem i en rättegång som aldrig ägde rum – och det är den skenbara rättvisan som boken river i.
Implikationen är att boken inte bara redovisar fakta, utan aktivt river i en berättelse som många tagit för given.
Titeln syftar på en av de två huvudmännen i styckmordsrättegången – den allmänläkare som kom att kallas för en man i mediernas rapportering (Wikipedia).
Boken utforskar hur denna man och hans kollega, Obducenten, framställdes som skyldiga i pressen, trots att de friades i rätten.
Genom att koncentrera sig på en av männen gör Lindeberg fallet personligt och visar hur en individs liv kan slitas sönder av mediala konstruktioner.
Per Lindeberg stämdes för förtal i samband med boken, en stämning som lämnades in i februari 1999 (Wikipedia). Han övervägde också att stämma förlagets tidigare VD (Wikipedia).
Rättsprocessen blev en förlängning av den mediegranskning som boken beskrev – en slags juridisk spegel där frågan om vad som kan sägas om en människa prövades.
För läsaren blir stämningen en påminnelse om att boken inte bara är en berättelse – den är en handling med juridiska konsekvenser.
Det exakta utfallet av stämningen är inte allmänt känt, vilket gör att rättsfrågan fortfarande är öppen.
Boken myntar begreppet mediemordet och visar hur medierna skapade en myt om två onda män (Legimus).
Recensioner på Boktipset lyfter fram boken som en viktig granskning av hur medierna hanterade fallet (Boktipset).
Boken ger konkreta exempel på hur mediebevakningen aktivt skapade en fiktiv berättelse, vilket underbygger dess tes att mediemakten kan vara lika dömande som en domstol.
Boken fick omedelbara konsekvenser för både författaren och debatten om rättvisa i Sverige.
Den bidrog till en förnyad granskning av det svenska rättsväsendet och mediernas roll i att forma allmänhetens uppfattning i pågående rättsfall.
Lindebergs arbete tvingade fram en diskussion om rättssäkerhet som fortfarande pågår, och boken har blivit referenspunkt för senare granskningar.
Boken är en påminnelse om att mediernas makt att forma en berättelse kan få verkliga konsekvenser för individer.
Dess granskning av fallet Catrine da Costa fortsätter att vara relevant för diskussioner om medieetik och rättssäkerhet.
I en tid av snabba nyheter och sociala mediers dömande kraft är bokens varning om mediernas roll mer aktuell än någonsin.
En bearbetad och uppdaterad pocketutgåva av Döden är en man kom ut 2008 (Bankrättsföreningen).
Bokus marknadsför en del 1‑utgåva som ljudbok från 2019 (Adlibris) och en del 2‑utgåva som ljudbok från samma år (Adlibris).
Nyutgåvorna bekräftar att bokens innehåll alltjämt efterfrågas och att fallens efterspel fortsätter att utvecklas.
Boken finns hos Akademibokhandeln och nätbokhandlar som Bokus och Adlibris.
Tidslinjen visar hur bokens utgivning sammanföll med en rättsprocess som kom att förstärka dess genomslag snarare än att tysta den.
| Tidpunkt | Händelse |
|---|---|
| Styckmordet på Catrine da Costa och rättegången mot de två läkarna (Obducenten och Allmänläkaren) (Wikipedia) | |
| Boken Döden är en man publiceras av Fischer & Co (Wikipedia) | |
| Per Lindeberg stäms för förtal av en av de inblandade (Wikipedia) | |
| Uppdaterad utgåva av boken ges ut med nytt förord och kompletterande material (Adlibris) |
Tidslinjen visar hur bokens utgivning sammanföll med en rättsprocess som kom att förstärka dess genomslag snarare än att tysta den.
Med tanke på den medelhöga forskningskonfidensen bör läsaren vara medveten om att vissa påståenden i boken kan vara föremål för debatt (Legimus).
”Döden är en man är en granskning av en modern myt om styckmordsmålet och de två männen som pekades ut i medierna.”
Bokus (bokhandel)
”Boken är en jämförande granskning av hur nyhetsmediernas bild av rättsfallet stämde överens med fakta i målet.”
Legimus (bibliotekstjänst)
Bokus uppger också att boken gav bakgrund till en förnyad juridisk prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén som väntas ta sin början under 2025. Bokus framhåller även att boken var en viktig utgångspunkt för SVT:s dokumentärserie Det svenska styckmordet som visades vintern 2024.
Boken har haft en avgörande roll i att granska mediernas makt att forma rättsprocesser och allmänhetens uppfattning (Boktipset).
Den har också bidragit till en förnyad diskussion om rättssäkerhet i Sverige, och dess betydelse har vuxit i takt med att nya dokumentärer och granskningar om fallet har publicerats.
Bokens roll är inte bara historisk: den används fortfarande som referens i journalistik- och rättsdebatter, vilket visar att dess ämne är långt ifrån avslutat.
Trots bristerna är boken fortfarande en central källa för alla som vill förstå mediebevakningens makt i rättsfall – dess kontroversiella karaktär är också en del av dess värde.
Boken relaterar till andra granskningar av medier och rättsfall:
Dessa artiklar utforskar ytterligare berättelser där mediemyter och verklighet kolliderar.
Obducenten och Allmänläkaren är de två läkare som friades för styckmordet på Catrine da Costa men som i medierna kallades för de två onda männen. Boken granskar deras fall och den mediebevakning som förstörde deras liv (Legimus).
Boken har getts ut som pocket, ljudbok och inbunden, med olika sidantal beroende på utgåva (Adlibris).
Enligt Legimus använder boken rättegångsmaterial och journalisters egna ord för att granska fallet.
Det finns ingen känd filmatisering av boken, men den har varit utgångspunkten för SVT:s dokumentärserie Det svenska styckmordet (Adlibris).
Ja, boken är skriven så att den kan läsas av alla som är intresserade av rättvisa och medier, utan djupare förkunskaper om styckmordsfallet (Bokus).
Boken fortsätter att vara en resurs för debatten om medieetik och rättssäkerhet, och dess slutsatser utmanar fortfarande den officiella bilden av ett av Sveriges mest omdebatterade rättsfall.